torsdag 17 juni 2010

En flytt till Frankrike

Ett liv i Frankrike

Detta är endast en kort sammanfattning ifrån vårat liv mellan 24 Mars - 17 Juni.

Att livet skulle bli lite lugnare när vi hade flyttat var väl hela familjen Bejrams tanke. Från den dagen vi började packa har allt gått tokigt ;)
Visst kan man skratta åt en del saker så här två månader efteråt, men i nu läget är det ren kaos i huvudet.
Visst kan man ha gråten i halsen men för tillfälligt är gråten i ögonvrån och i näsbenet. Alltså gråten är inte långt borta.
Givetvis vill jag inte flytta tillbaka, men ?.

När vi då skulle flytta ut ifrån radhuset i Sverige var det med en enda tanke, bo två nätter på ett hotell vilket som också var bokat och vi ordnade även så att städfirman skulle bli klar med städningen innan den planerade slut besiktningen. Att vi sedan missade våran egen besiktningen på grund utav att när vi kommer gående ifrån vårt boende på Scandic i Lund så har vi givetvis punktering på bilen och våra sommardäck var vid det laget halvvägs till Spanien ;(. Givetvis boendet, vi fick tyvärr inte bo på det planerade stället då de plötsligt lade in om hundförbud Guligt nog fick vi reda på det två timmar innan våran planerade ankomst. Tacka vet jag Scandic de kan man alltid lita på i vått och torrt, men O-andra sidan vem vill inte vakna till nygräddade våfflor :). Då sommardäcken var väldigt nya, ja bilen inhandlades ju i Juni 2009 så var de ju endast använda en säsong så när vi väl denna Onsdags morgon den 24 Mars förklarar att vi banne mig tänkte köpa vinterdäck virades det rejält på huvudet kan jag informera ;).
Varför köra de 160 mil då ;) mina älskade vovvar så klart.
Kan informera att mina krav var rejält höga då jag ville att Bell och Tingeling skulle ha det så bra som möjligt. En enorm hundbur inskaffades till den något besvärliga mamman (som hade många argument) och den ännu besvärligare bilen Skoda Oktavia.
Efter ett antal veterinärbesök senare är vi då på väg till vårat nya hem i Alpernas huvudstad Grenoble.
Hundarna då, jo då jag är väldigt försiktig och ringer gärna fem gånger till samma ställe för att kolla att allt är i sin ordning. Tack för det, det blev ju också tack vare det så lyckades jag få en bra försäkring till mina älsklingar. Säger bara det att det var väl värt pengarna i Sverige :) Ja veterinär vi har här i Frankrike han är helt underbar men jag kommer mer till detta senare :)
När vi väl sitter i bilen och är på väg så skulle Krille ha ett viktigt telefonmöte ;( Ber så mycket om ursäkt till alla de som blev drabbade, jo det är sant Tingeling fick en panik attack när vi körde under bron mellan Malmö Köpenhamn, Bell blev så irriterad på henne att hon tyckte att hon kunde väl ta tag i det lilla problemet (Tingeling) lade sig på henne och visade hela garnetyret, japp vi hade delat på buren i all välmening. Bell klarar inte av när Tingeling blir för upp stressad har aldrig gjort och kommer förmodligen aldrig att göra. Jag skrek Krille rätt i örat på motorvägen i Köpenhamn - Stanna bilen.
Det var det telefon mötet ;).
Japp Tingeling fick åka de resterande 157 milen inne hos flickorna.
Tanken var att vi skulle bo en natt någonstans i Tyskland, när kvällen kom och Krille började bli trött, börjades det leta hotell eller boende för natten. Det fanns många fördomar om ALLA hotell, jag hade endast ett krav, kravet var att under inga omständigheter bo på hotellet vi hade bott på på hemvägen ifrån Italien ett antal år innan. Men som Krille förklarade att ens kunna hitta det äckliga eller sunkiga hotellet igen den chansen var ju en på 1000000. Enligt Enligt honom. Men när det gäller oss så var chansen en på en, ja det är sant det var det jävla hotellet det då vid 22 snåret det råkade bli. Ja vad säger man, det fanns eller det finns en så unken doft att den sätter sig på luftrören och i kläderna. Kanske ska passa på att tacka för de fina gåvorna vi även tilldelades ;) de uppskattades enormt fem st fästingar. Min familj bråkar nästan aldrig de är min stolthet ;) Men i detta laddade ögonblick blev Krille och Elenor ovänner angående den äckliga våningsängen som Elenor så snygt uttryckte sig, Elenor vägrade ligga i den :) Under detta underbara bråk råkar Krilles mobiltelefon ringa upp hans ena arbetskamrat, som glatt påtalade detta dagen efter :). Vad säger man....
När vi väl anländer till Grenoble körde vi direkt till vårt lägenhetshotell som ligger i min favorit del utav Grenoble och även ligger på gångavstånd till flickornas skola.
Vi packade ur billen och skulle vänta på hissen, då kommer en kille gående nerifrån med sin lösa hund, jag poängterar för honom att det hade uppskattats om han hade satt koppel på hunden då jag stod med en hund runt hörnet, han gav mig en frågande blick, varför, samtidigt inser hans hund att det fanns goda dofter på det övre planet och rusar upp för trapporna och emot Bell jag tog tag/lyfter över Bell samtidig som hunden biter tag i Bell's sida. Men då jag lyfte över henne till det breda räcket så blev det endast i Bells päls, efter var jag arg och upprörd. När jag förklarade händelsen för personalen på hotellet så blev det koppeltvång för den andre hundägaren. I min upprördhet när jag sedan är på väg ut till Bilen råkar jag få den tunga dörren som var gjord utav stålbalkar och glas rätt i pannan, i över en månad var jag svullen och utan en tanke till att röra den onda panna jag tilldelades så snyggt.
När vi sedan åker för att titta på vårat nya hem, bestämmer sig grannens Schäfer tik att Bell gillade hon inte alls, det blev en del tuggande fradga i en timma eller två ifrån den älskvärda Schäffer tiken.
Och ja så här har det hållt på :( jävligt tröttande om ni frågar mig, hon springer längs vår tomt 24/7 och skäller, en hel del försök att komma över blir vi vittne om dagligen, de har även en liten Bichon frise som sitter och ylar i takt :).
Att våran andre granne har en Australian Shepherd gör inte saken bättre då hon springer längs våran tomt på andra sidan och även sitter och väntar utanför vår ytterdörr, jag vet att det låter väldigt gulligt med Aussie men det är inte så gulligt som det låter då Bell inte gillar henne eller det gör hon, de kan sitta och titta på varandra och slicka varandra på nosen men när man sätter ihop Bell och Aussie så vill hon ha sin nos i Bell's gump hela tiden och det gillar inte Bell. Bell säger till henne men då hon inte är den intelligentaste hunden på denna jorden så fortsätter hon även när Bell säger ifrån och till sist smäller det så pälsen ryker. Men hon är som Ferdinand hon vill bara sitta och lukta Bell i gumpen så hon lägger inte av :( trist men sant. Bell har ju blivit biten i bakdelen tre gånger, så hon är väldigt rädd om det lilla hon har kvar.


Vårat älskade hus!!!!!
Ja gaspannan var i sönder när vi skulle flytta in även toaletterna, vattnet rann, ja det bara fortsatte rinna så något toalett besök var inte att tänka på. Den förra hyresgästen lär inte ha gjort en riktig städning, så en städfirma hade anlitats men efter två besök och ja det var ingen rolig syn inte ens vackor J. Vårt hus i Sverige var i ett mycket bättre skick när vår städfirma kom på besiktning hos oss och vi skulle ändå betala dem för att sedan städa. Ugnen var det ingen som över huvud taget kunde få ren så ja vi köpte oss en ny ;). Under dessa två månader så har gas pannan gått i sönder ytterligare fyra gånger. Ena gången var den i sönder i 15 dagar med 6 grader inomhus och 12 grader utomhus och ständigt regn och endast kallvatten att duscha i var vi inte i den ultimata situationen. Värmefläktar fick vi efter 13 dagar men då gick strömmen så då satt vi i 6 grader utan varmvatten och utan ström. I denna veva börjar det lukta konstigt i Elenors rum en bitter lukt som för övrig är kvar. En morgon för så där tre veckor sedan gick jag på toaletten där uppe, för övrigt så i Frankrike finns det oftast ingen vask på toaletten utan man går in i badrummet och tvättar händerna. Viket jag då besökte, till min för våning det jag precis spolade ned i toaletten följde finurligt med mig in i badrummet på det vis att det kom och sade godmorgon i badkaret. Trevlig eller hur. Det tog dem fyra dagar att komma, sex timmar att försöka lösa detta lilla problemet och två telefon samtal med förstärkningar senare så fick vi fantastiskt nog tillbaka ett väldoftande badrum :). Problem så som varmvatten i badkaret det är endast ett minne blott för vi har aldrig haft något :). Så lyckan är att man fantastiskt nog har duschen att samsas om :). Nu sitter vi dock här igen då i lördags morse gick pannan igen, Krille har satt den på manuell så varmvatten har vi men dock inget värme i huset. Ett slut på all elände ser jag inget för problemen avlöser varandra.



Möblerna!!!!!!
Efter en vecka utan möblerna och sina egna tillhörigheter så var det med stor glädje vi såg fram emot att dagen äntligen var kommen. Onsdagen hade endast regn i sikte men så där på eftermiddagen tog regnet över i hagel och där började våra problem, vårat område är/har lastbils förbud hmm. Våra goa flyttkillar gjorda allt som stod i deras makt men vad de inte räknade med är den underbara allé utav Bamboo och hasselnöts träd. Dom gjorde det totalt omöjlig för dem att ens ta sig in på vårat område. Bära utifrån gatan gick inte för regn /hagel både kartonger och möbler skulle förstöras. Deras kontakt i Frankrike försökte få tag på en Fransk flyttfirma men som allt annat så pallade de inte ta sig ut till våra killar som började bli desperata då de skulle vidare till Paris. Det slutade med att en pickup hyrdes med tillhörande killar, den ena utav killarna kunde inte köra då han var så bakfull och den andre hade inget körkort men tyckte att det var väl inga problem, den som var full satt ju bredvid. Om vi säger så här, möblerna är på plats, våra flyttkillar förklarade att det var det värsta de varit med om. Den franske chauffören som var utan körkort körde på allt ifrån träd och staket till brevlådor och kantstenar och till sist grannens fina tujjahäck. Bära jo se det gjorde våra flyttkillar och jag och Krille och de andra två stod endast och beklagade sig över hur tungt allting var.



Hundarna!!!!!
Vi har en helt fantastisk trädgård med världens vackraste utsikt ;).
Men när vi endast bott här i en vecka, springer Bell och Tingeling omkring och leker med varandra så som de brukar. Undantaget denna gången var att Tingelings högra bakben fastnar i ett humlehål i marken, har aldrig hört henne skrika på det sättet förut men tyvärr har jag fått höra det ett flertal gånger efteråt. Veterinären som vi lyckats få här i Frankrike är en underbar man som tar en även när man inte beställt någon tid, tack för att vi har honom. Det jag kan säga är att jag kan inte mycket men jag KÄNNER mina vovvar och förstår när något inte står rätt till, det är min styrka och den har jag fått lita på nästintill en gång i veckan. På en höft så där, förstår inte veterinären att det skulle vara fel på Tingeling men jag insisterar och säger att en röntgen kan man ju ta kan ju aldrig skada. MEN när veterinären känner väldigt ingående på Tingelings knä ser han endast bekymrad ut. Tingelings ALLA sidoligament var av runt knäet, Tingeling är under konvalescent i sex månader till att börja med. Hon har även en infektion som sitter inne i underlocket i ögat , men visst är det konstigt jag har varit hos ögonläkare i Sverige men de kunde inte se det utan det var tydligen en flytt till Frankrike som krävdes.
Kan även påtala att i en sådan här situation är det så skönt med underbara uppfödare.
Bell fick lite knäck i huvudet och var supersur på oss ALLA för att hennes kompis inte kunde leka.
Christian åkte till San Francisco, vilket inte var i det bästa läget då veckan innan fick jag en ny stroke och var mestadels i sängliggande läge. Men jag tog mig samman för Bell behöver ju sin motion oavsett mitt mående. Elle ville följa med så det blev en trevlig promenad runt vårat supervackra Sassenage, vi hade varit ute och gått i ca 45 minuter och hade endast tio meter till vi kom fram emot våran gata men tyvärr lyckades vi aldrig komma fram…
En 16 årig kille troligtvis påtänd körde emot rött ljus och rätt in i oss, sedan det ögonblicket vilket jag gått igenom tusen gånger senare i huvudet har förändrat vårat liv. I den händelsen förlorade jag både min älskade vovve och min underbara dotter. Trottoarkanten var väldigt hög på denna gångbana, billen exploderade ett däck och navkapseln flög som en freespie i luften rätt in i Bell’s ben och vidare in i magen på Elenor.
Då jag ALLTID går med Bell på vänster sida blev det hennes räddning
Vi stannade några minuter innan och jag visade Elenor en underbar Schäfer som bor i en utav trädgårdarna det blev Elle’s räddning för jag gick vidare utan henne på min vänstra sida så det blev att hon gick bakom Bell och mig, hon hann inte riktigt upp jämsides. Jag är så tacksam för det….
Människor som såg händelseförloppet säger att det endast fanns en cm mellan mig och bilen, vi kastade oss in i väggen för framför oss fanns en enorm gatlykta. Bell har varit gipsad fyra gånger det sista fick jag klippa upp nu på förmiddagen. Bell fick ett flertal sprickor i vänster framtass och endast en spricka i den högra. Även här fick jag påtala att hon inte hade den graciösa gång hon brukar, jag stod på mig till flertalet poliser, brandmän och läkare att något är fel med min älskling, Bell har inte läkt så bra som hon borde. Veterinären är väldigt orolig över Bell, med sådan skada som hon fått i och med att det sitter i böjen på framtassen så har han endast gett henne mellan ett till högs två år innan det finns artros i de sju sprikorna. Jag är tacksam att det ändå gick så bra som det gick för med facit i handen så borde ingen utav oss överlevt. I helgen var det då dags igen, Bell lekte i trädgården hur och vad som hände har vi fortfarande ingen aning om. Men det var då dags i Måndags för att komma akut till veterinären med en söndrig sporre, japp den var avsliten mer eller mindre. Givetvis var det samma tass som innan, hennes vita ;(. Det resterande som fanns kvar klippte veterinären av, Gud säger jag bara för hon svimmade av på bordet, tårarna kom på mig och jag gick där ifrån med värdens ledsnaste vovve. Men som allt annat glömde hon snabbt bort det när hon insåg att det fanns en gigantisk vovve i entrén som man kunde skälla ut.
Flera röntgenplåtar, sprutor, injektioner, mediciner senare så inser jag att det var de pengarna som skulle varit till trädgårdsmöbler. Så om någon kommer hit, inse att en skön filt i det gröna är vad det blir denna säsongen.
Men jag har lagt pengarna på något dyrbart så egentligen bryr jag mig inte det minsta ;).
Alla är i livet…..
På ett eller annat sätt har vi lyckats få medmänniskor runt oss som faktiskt bryr sig om oss på ett ärligt sätt och har hjälpt till på ett sätt som är så ovärderligt
Där finns människer som har hjälpt till när det gäller Elenor och jag är så tacksam, min älskade dotter mår så dåligt efter det inträffade, men utav hänsyn till henne stannar det vid där. Men hennes trötthet beror på att 98 procent utav hennes röda blodkroppar är borta och hennes järnvärden var så dåliga att det praktiskt taget såg ut som det inte fanns något. Ja vi har alla värden, men till mitt försvar det är på Franska och har varit lite väl mycket nu.
Killen som körde på oss stannade bilen en sekund eller två och sedan gav bilen en rivstart och körde vidare, men de hade inte kört så långt för de hade ställt sig runt ett hörn tagit av de resterande navkapslarna , bytt däck och kört till en bilmekaniker morgonen efter och fixat det som behövdes så att ingen skulle kunna se att bilen varit med i en olycka. Men då de var tre stycken i bilen och flertalet vittnen så var det en av de i bilen som till sist började prata.

Kylskåp/Frys....
Super fint men ja det finns ett men, det bor en ko i frysen, det är sant våran frys låter som en råmande ko de har varit här ett flertal gånger och finner inte var felet finns, alltså J jag blir så djävla trött.
Jodå GPS:n lade av när Krille reste bort men helt plötsligt otroligt nog samma dag som Krille kommer hem och tittar på den så vaknar den jäveln till liv igen. Och givetvis var jag på Fnac med den och de dömde ut den totalt den stackaren, men då de ville ha ytterligare ett papper när jag skulle lämna in den så fick jag snällt vänta till’s att Krille kom hem då han råkat ha just det pappret i sin väska ;) standard frasen här hemma är att Krille har magiska fingrar men hallå det var absurt.

torsdag 21 januari 2010

Planeringar

En planerad resa till Frankrike ligger på min agenda inom det närmaste, vecka 8 åker Krille och jag till Franska Grenoble. Mycket som ska planeras innan så allt klaffar när vi väl är där. Krille i sin tur åker till Indien på Söndag. Elenor är lite irriterad att inte hon får komma med ;). Men den som väntar får sitt så småningom. Vecka 12 får ju hon och sin syster följa med till Grenoble. Men visst - Allt har sin tid och plats -. Vecka 8 kommer jag och Krille mysa och även få en privat guidning över Grenoble, se på tänkbara hus, se brukshundsklubben, flickornas skolor (antagligen blir de även inskrivna om det är dessa som faller oss i smaken)vecka 12 går ju hela flyttlasset till Frankrike. Men måste ju säga att det har varit en enorm påfrestning så här långt så givetvis inser jag att allt kan hända innan vi väl är där.
Men livet i sin helhet är ju inte helt lätt det är ju en levande berg och dalbana.


Många kramar till er andra
Ps, Bell och jag fick 184p på Lydnaden.